08.17.06
Allt för en känsla av naturlighet
Vad innebär egentligen naturligt? Ett leverne i guds fria natur på instinkternas villkor, utan det moderna samhällets stress och rovdrift. Ett stycke naturromantik och samhällskritik förpackat i ett enda positivt värdeladdat ord utan egentlig betydelsen. Läs Louise + kommentarer och kom ur villfarelsen! Ur-naturen är bara trevlig att vistas i i lagom doser.
Troligen är denna naturromantik en förklaring till varför ekologisk (en olycklig blandning av moral och ekologi) mat säljer trots högre pris, tillsammans med missuppfattningen att kravmat skulle vara nyttigare. Det är tänkbart att kravodlade grönsaker smakar bättre än icke kravodlade eftersom de senare innehåller mer vatten, men enligt Scan finns det ingen smakskillnad på kravkött och annat kött. Aftonbladet hävdar att krav inte ger bättre djurhållning, men krav pekar på sakfel i aftonbladets artikel. För gourméten och djurvännen finns det kanske skäl att lägga ut extrapengar på kravmat.
Människovännen bör dock se upp med kravmärkt mat.
Till att börja med är ekologisk odling innefektivare än vanligt jordbruk. Exempelvis behöver krav mellan 3 och 6 ggr så mycket markareal som andra bananer. Kravbananer blir en lyxprodukt.
Krav motsätter sig också genförbättrade grödor, och intar därmed en fientlig attityd till ett helt teknikområde som kan leda till billigare, bättre, nyttigare och miljövänligare mat. Och då pratar vi inte bara gyllene ris.
KRAV står för ett arbetsintensivt jordbruk, vilket står i motsats till det moderna industriella jordbruket som givit oss ökad produktivitet. Den som köper kravmat av ideologiska skäl tar samtidigt ställning för ökad markanvändning i jordbruket och säger nej till utveckling. Det är högst människo-ovänligt.
Jon Hollström said,
August 22, 2006 at 11:55
Kravbananer bör väljas eftersom de kemikalier som används vid "vanlig" bananodling orsakar stora skador, framför allt på bananarbetarna som får cancer.
Det verkar som om folk tycker ekologisk mat är värdelös för att den inte nödvändigtvis är nyttigare? Ekologisk mat väljer man ju i första hand för att jordbruket ska vara ekologisk hållbart, dvs utan konstgödsel som övergöder vattendrag osv…
/J
Per F Pettersson said,
August 30, 2006 at 0:50
Banangifter som ger cancer skall givetvis inte användas. Och toxiska arbetmiljöer skall givetvis bekämpas. Inget snack om det. Men problemet med ekologisk mat är att den kanske inte alls är bättre för miljön - snarare tvärtom i många fall. Konstgödsel behöver inte vara sämre än naturlig gödsel (dvs vanlig koskit).
Mr Brown said,
September 18, 2006 at 23:37
Frågetecknen kring om krav-maten är mer hälsosam är en diskussion som kanske kan vara berättigad, men jag tror att många som köper krav och t.ex. fairtrade-produkter gör det som en del av en politisk strävan som handlar om mycket mer än bara hälsa.
Själv både röker och dricker jag så kravmaten lär knappast förlänga mitt liv
men som många andra som intar den här moraliska positionen så är jag också vegetarian (nåja, inte ortodox sådan).
Du har alltså en poäng i att kravkött inte nödvändigtvis är mer moraliskt att köpa. köttproduktion är i sig oerhört markkrävande. Jag har inga aktuella siffror, men enligt min gamla kokbok så kan den areal som krävs för bete till en ko föda 10 ggr fler människor än själva kon. Eftersom den soja som ofta används att föda kor är lika proteinrik som kons kött är skillnaden i proteinförlust minimal.
frågan om motstånd mot genmanipulerade grödor handlar för mig mest om att de som tar fram dessa grödor kan patentera generna och ha kontroll över hur utsädet används. i indien för att ta ett exempel har det här lett till många stridigheter mellan småbönder och utsädesföretagen.
carita Jansson said,
November 26, 2006 at 0:23
Du skriver att krav-odlingar för bananer kräver 3-6 gånger så mycket odlingsyta som vanliga bananer. Det beror ju på, att man behåller träden på kravodlingen och marken därmed inte skövlas som på vanliga odlingar. Alltså kräver kravbananer INTE större odlingsyta.
Naturligtvis är de vanliga odlingarna effektivare på det sättet, att gifter bekämpar skadeinsekter och bananerna därmed blir fler. Vid skörden står inga träd i vägen som man annars skulle ha behövt ta hänsyn till. Men denna odling är endast kortsiktigt effektiv, p g a bekämpningsmedlens inverkan. Arbetarna blir sjuka. Inte bara skadeinsekter dör av gifterna, utan även andra insekter, fåglar, groddjur, sköldpaddor och fiskar. Efter ett antal år är marken förstörd. Skadedjuren har blivit resistenta mot bekämpningsmedlen .
På mig verkar det som om du antingen anser, att bekämpningsmedlen, som bl.a är förbjudna i Sverige, inte alls har med saken att göra, är ofarliga eller så har du inte satt dig in i saken ordentligt.
Per F. Pettersson said,
November 30, 2006 at 0:16
Brown:
frågan om motstånd mot genmanipulerade grödor handlar för mig mest om att de som tar fram dessa grödor kan patentera generna och ha kontroll över hur utsädet används. i indien för att ta ett exempel har det här lett till många stridigheter mellan småbönder och utsädesföretagen.
Där har du fullständigt rätt. Det är ett missbruk av immatrialrätten. Som i sig i hög grad är ett elände i stort behov av reformation.
Carita:
Enligt banankompaniets miljöinfo:
..Utan användning av vare sig kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel odlas samma banansort som vid de konventionella odlingarna dvs Cavendish, Grand Nain. Frukten blir dock betydligt mindre och avkastningen blir lägre, 1/3 till 1/6-del av den vid konventionell odling.
Jag anser givetvis att det är önskvärt att man använder bekämpningsmedel som orsakar så små skadeverkningar som möjligt. Men man måste ta ett helhetsgrepp. Kanske är skadeverkningarna av bekämpningsmedlen mindre än skadeverkningarna av den fattigdom och arbetslöshet som skulle orsakas av att bekämpningsmedlen förbjöds?
Carita Jansson said,
October 18, 2007 at 15:46
Om bananerna blir mindre vid Krav-odling än vid konventionell odling, så är det ändå de facto så, att man betalar för vikten och inte för storleken.
Jag vill påstå, att i och med att kravbananer är dyrare än de konventionellt odlade, så kompenserar det och minskar risken för arbetslöshet. Många köper idag Krav-bananer och prisskillnaden är inte så stor.
Skadeverkningarna av bekämpningsmedlen ska inte ignoreras eller nedvärderas. De orsakar stor skada på miljön, gör arbetarna sjuka, samt förkortar deras livslängd.
Carita Jansson said,
October 18, 2007 at 16:28
OCH, hur länge kan en av miljögifter sjuk arbetare jobba? Något att tänka på när man funderar kring arbetslöshet och fattigdom.